ATG:s vd har nyligen uttryckt stark kritik mot den höjda spelskatten i Sverige. Enligt honom riskerar den ökade skatten att hämma spelmarknadens utveckling och skapa negativa konsekvenser för både spelbolag och konsumenter. Hans uttalande har väckt stor uppmärksamhet och startat en debatt om balansen mellan reglering och marknadens tillväxt.
Med höjningen av spelskatten menar ATG:s ledning att konkurrensen på marknaden kan försvagas, vilket i sin tur kan påverka bolagets möjligheter att bidra till samhällsnyttan. Frågan om spelskattens nivå har därmed blivit en het potatis i den svenska spelbranschen, där olika aktörer har delade åsikter om vad som är bäst för branschens framtid.
ATG:s VD:s Kritik Mot Spelskattehöjningen
ATG:s vd har uttryckt skarp kritik mot den senaste höjningen av spelskatten i Sverige. Enligt honom riskerar förändringen att försämra spelmarknadens stabilitet och bromsa innovation. Han pekar på att en högre skatt kan minska spelbolagens möjligheter att investera i kundupplevelser och ansvarsspelande. Med minskade resurser för utveckling kan detta leda till färre initiativ som gynnar den bredare samhällsnyttan.
Han betonade också att den ökade spelskatten påverkar konkurrensen negativt. Utlandsbaserade operatörer utan svensk licens får, enligt honom, en fördel då de inte omfattas av samma ekonomiska bördor. Detta riskerar att skjuta svenska spelare mot oreglerade marknader, med potentiellt lägre konsumentskydd. För att förstå konsekvenserna av dessa marknadsskillnader, se hur olicensierade spelbolag når svenska spelare.
Vidare menar vd:n att intäktsmodellen för svenska spelbolag riskerar att bli mindre hållbar med högre skatter. Minskade marginaler kan påverka bolagens bidrag till samhällsinitiativ och hästnäring negativt. Diskussionen om spelskattens långsiktiga effekter förblir intensiv inom branschen, där flera parter lyfter vikten av en balans mellan reglering och internationell konkurrenskraft.
Argument För Lägre Spelskatt
ATG:s VD, Hasse Lord Skarplöth, har presenterat flera skäl till varför en sänkning av spelskatten är nödvändig. Förslaget syftar till att minska negativa ekonomiska konsekvenser, stärka folkhälsan och förbättra konkurrensen på den reglerade marknaden.
Ekonomiska Påföljder
Den höjda spelskatten från 18% till 22% har skapat betydande ekonomiska utmaningar för ATG och hästnäringen. Vid årsskiftet ökade ATG:s spelskattebetalningar med 13,8% till 1,21 miljarder kronor, vilket har direkt inverkan på deras förmåga att leverera utdelning till ägare som Svensk Travsport. Drygt 200 miljoner kronor per år går nu till staten istället för att stödja hästföretagare och verksamheter inom trav- och galoppsporten. Minskad tillväxt är ytterligare ett problem; ATG:s nettospelintäkter visade endast en blygsam ökning på 1,7% under senaste året.
Den ekonomiska inverkan förvärrar branschens förutsättningar att hålla stabilitet och främjar andra marknadsaktörer, där utländska olicensierade bolag drar nytta av mildare regleringar och skattesatser. Läs mer om detta i artikeln om licensieringsproblematik.
Påverkan På Branschen
Spelbranschen har enhälligt kritiserat den höjda spelskatten som ett hinder för tillväxt och innovation. För ATG har den direkta följden blivit att utdelningarna till hästnäringen minskat, vilket orsakar svårigheter för småföretagare inom hästindustrin. Detta förväntas påverka travsportens och galoppsportens långsiktiga utveckling negativt samt leda till färre tävlingar och minskad aktivitet.
Branschen pekar också på att högre spelskatt i Sverige minskar konkurrenskraften hos licensierade operatörer. Svårigheten att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster riskerar att driva spelare till den svarta marknaden, där licenssystem och spelarskydd inte tillämpas på samma sätt. Detta skapar en osäker miljö för konsumenterna med ökad risk för problemspelande och minskade skatteintäkter.
Regeringens Perspektiv På Frågan
Regeringen beslutade i juli 2024 att höja spelskatten från 18% till 22%, en åtgärd som mottogs med omfattande kritik från spelbranschen. Kritiken fokuserar främst på skattens påverkan på hästnäringen och licensierade spelmarknaden.
Motiveringar För Höjningen
Exakta motiveringar för skattehöjningen saknas i offentligt material, men flera möjliga skäl har diskuterats. Enligt ATG:s VD, Hasse Lord Skarplöth, hotar skattehöjningen intäkterna för hästnäringen, där han föreslår en alternativ skattesats—18% för hästspel och 26% för onlinespel. Detta skulle kunna skydda hästnäringen samtidigt som spel med hög risk, som nätcasinon, beskattas hårdare.
Branschorganisationer som BOS och Svensk Travsport har kritiserat förändringen som en straffbeskattning av hästnäringen. Trots branschens invändningar genomdrevs höjningen med stor majoritet i riksdagen: 271 röstade för, 20 emot, och 58 var frånvarande.
Mål Med Skatteförändringen
Även om regeringen inte direkt har förklarat målet med skattens höjning, antyds flera möjliga syften. Höjd skatt kan öka statens intäkter, men experter varnar för att detta riskerar att skada den licensierade marknaden. Samtidigt kan åtgärden påverka folkhälsan, då högre skatt kan minska tillgängligheten till riskfyllda spelformer.
Moderaten Carl Nordblom menar att en lägre spelskatt kunde ha lockat fler spelare till den licensierade marknaden, vilket kunde motverka svart marknadsspel. För mer omfattande insikter om sådana effekter, se relaterade artiklar som Så når olicensierade spelbolag svenska spelare: Bakom fasaden av den grå marknaden.
Branschens Reaktioner
Reaktionerna på den höjda spelskatten från 18% till 22% har varit starka bland branschaktörer. Kritiken har fokuserat på de negativa effekterna på tillväxt, konkurrens och spelmarknadens långsiktiga stabilitet.
Reaktioner Från Andra Operatörer
Flera operatörer och politiker har uttryckt sina invändningar mot den höjda spelskatten. Bland annat har moderaten Carl Nordblom motionerat i riksdagen för att ompröva skattesatsen, med argumentet att en lägre skatt kan styra fler spelare mot licensierade operatörer och minska den svarta marknadens påverkan. Alexandra Anstrell från samma parti föreslår att kommersiellt onlinespel beskattas med 26%, i linje med ATG:s förslag. Dessa förslag syftar till att balansera intäkter för staten utan att skada licensierade aktörers konkurrenskraft. För mer information om hur olicensierade aktörer påverkar branschen, kan läsare utforska hur svenska spelare nås av olicensierade spelbolag.
Konsumenternas Synpunkter
Direkta konsumentsynpunkter på den höjda spelskatten finns begränsat dokumenterade. Trots utmaningar på marknaden har ATG noterat en ökad aktivitet bland spelare, vilket antyder att deras tjänster fortsatt attraherar konsumenter. Höjningen kan dock påverka konsumenterna indirekt genom förändrade spelvillkor eller högre kostnader som kan överföras av operatörerna. Det är också relevant att analysera hur marknadsförhållandena, med potentiellt mindre gynnsamma spelalternativ, kan forma konsumentbeteenden framöver.
Möjliga Lösningar Och Väg Framåt
ATG föreslår en differentierad spelskattestruktur med syftet att balansera branschens och statens intressen. Förslaget ”18/26-modellen” innebär en återgång till 18% skatt för vadhållning, samtidigt som kommersiellt onlinespel beskattas med 26%. Denna modell är utformad för att skydda hästnäringen, minska skadeverkningar av nätspel och samtidigt öka statens intäkter.
Politiskt stöd för förändringar har börjat växa. Moderaten Carl Nordblom har lagt en motion i riksdagen som framhåller att en lägre spelskatt kunde minska den svarta marknadens inflytande och styra fler spelare till licensierade aktörer. Centerpartiet har också argumenterat för högre skatt på nätcasino för att motverka problemspelande. Samtidigt har ATG arbetat fram en omfattande rapport som stödjer deras förslag, där data och analyser visar att modellen är förenlig med svensk och europeisk lagstiftning.
Den ekonomiska påverkan är stor, med ett förväntat tapp på över 200 miljoner kronor årligen för Svensk Travsport och Svensk Galopp till följd av den höjda skatten. En sänkning av spelskatten kan skapa bättre förutsättningar för hästnäringen och motverka ytterligare ekonomiska påfrestningar för hästföretagare. Vidare kan det främja innovation och utveckling inom spelbranschen, som just nu påverkas av minskade resurser.
En kombination av politisk vilja och branschdata kan forma framtiden för spelsystemet. ATG:s rapport och diskussionerna om alternativa modellstrukturer skapar ett grundlag för att möta både ekonomiska och sociala utmaningar. Läs mer om hur regleringar formar spelmarknaden på regeringen minskar kontrollen över ATG.
Slutsats
Debatten kring spelskatten och dess effekter på den svenska spelmarknaden är långt ifrån över. ATG:s förslag om en differentierad skattesats har potential att balansera intäkter, konkurrens och samhällsnytta. Samtidigt växer det politiska stödet för att ompröva den nuvarande skattenivån, vilket kan bana väg för en mer hållbar lösning. Diskussionen om hur spelskattens struktur kan påverka både branschen och konsumenterna kommer att vara avgörande för spelmarknadens framtid.
